Funderingar
- Amanda Lind
- 4 apr. 2020
- 1 min läsning
Uppdaterat: 8 apr. 2020
Ännu ett deppigt inlägg. Men det är lite i dom banorna min hjärna tänker i för tillfälligt. Det är den 4:e April - enligt planerna skulle jag åter vara på plats i London, ha påbörjat min andra vecka i Superior på Le Cordon Bleu och spenderat helgerna med min Josh. Så är inte fallet. Jag är inne på min tredje karantän vecka här i Floda. Tankarna om att så fint självrannsaka mig själv, ta tag i projekt och utvecklas har ju inte blivit av. Baka har jag gjort - två tårtor! Jag har även rensat rummet och för första gånger på år gått ut för att springa. Sen var det ju det här med att skilja på vettiga mål och osunda krav. Att inte koppla en löparrunda med att börja peta i maten och undvika allt gott. Men så har det blivit. Men jag jobbar på det. Det ska inte gå åt helvete den här gången.
Att vara rastlös passar verkligen inte den här prestationshetsande tjejen som lever för att bevisa att hon kan. Nu när det inte finns varken skola eller outfits att jobba på, nej då blir det tomt. Imorgon drar Hjort-olars Kafé igång med Påsk premiär. Det blir att baka tårta och färglada bakelser hela helgen - det ska bli kul - då händer det något och hjärnan kan få vila från andra tankar.
Nej, den här våren blev ju inte som planerad. Men så tacksam att förra var så fin då. Med uteserveringshäng med nyfunna pinglor och överraskningsfiranden. De minnena får jag leva på så länge.
Σχόλια