En spellista till mormor

Ja, precis så! Min mormor alltså. Vilken person!

Inatt hade jag en dröm om henne, det har hänt ganska ofta att hon dyker upp i mina drömmar på senaste. Sedan jag flyttade till London har jag alltid känt att hon är här, med mig, och ibland kramar jag lite extra på silverkedjan som hänger runt min hals för att påminnas.

Min mormor är den klokaste människan jag haft äran att stöta på. Vilken människa. Vilken klok, snäll, vänlig, stark och underbar människa. Hon är glädje och styrka i ett. Det gör ont i hjärtat av att veta att jag inte kommer få möta henne i Dala-Floda när jag kommer hem till jul. Det känns orimligt att vårat möte blir mellan en gravsten och mig. Samtidigt är det inte så jag vill tänka - för hon försvann aldrig från mig. Hon finns fortfarande här runt omkring. Hon ser och hör allt. Oavsett om jag blickar upp i himlen eller på fågeln i trädet utanför fönstret eller på tar på kedjan runt halsen. Jag vill tro att hon är i allt. Det svåraste är att inte få det bekräftat tror jag. Jag kan inte krama om henne och tacka henne för allt. Jag vill bli försäkrad om att hon har det bra och att hon vet hur extremt saknad hon är. Men det går ju inte.

Usch för död. Men heja för livet. Tänk att jag fick ha henne vid min sida. Att bli överröst med så mycket kärlek måste ju ha någon inverkan på en. Det måste ha lagt en trygghet i en. För kärlek var hon - från topp till tå. Den människan alltså. Den finaste mormorn jag kan haft äran att ha.

Så här kommer de, några låtar som jag lyssnat på. Snö med Laleh som jag grät till påväg till Älvudden för att säga hejdå den morgonen. Gabriellas sång som är så mycket mormor att den bara måste få spelas om och om igen. Koppången som spelades på begravningen samtidigt som jag kämpade för att få luft. Ja må du leva med Darin som vi lyssnade på dagen innan. Det kändes redan då att något var på gång. Och Nana. För det är något speciellt med att förlora sin mormor. Jag har ju ingen annan. Det var hon som var mormor. Min mormor. Hon var bäst.

I wish you'd walk in again Imagine if you just did I'd fill you in on the things you missed

I sat with you beside your bed and cried For things that I wish I'd said You still had your nose red And if I live past seventy-two, I hope I'm half as cool as you

Usch. Döden är verkligen hemsk. Det tar bara slut.

Saknad och growth

9e November

Hallå hej! Det är lördag och klockan är nio. Livet här i London börjar falla på plats. Igår var jag på dejt, dagen innan det på bonfire nigh i Chiswick och dagarna innan dem var jag på plats i The Hummingbird Bakery's kök för att provjobba. Det händer saker när man vågar gå utanför sin (i nu läget) extremt lilla comfort zone. Jag lyssnade på ett avsnitt av Framgångspodden här om dagen Låt inte rädslorna styra ditt liv och oj vad jag blev inspirerad. Det var en del om kroppens försvarsmekanismer som fastade i mitt minne. Att kroppen gör allt för att stanna kvar i den varma, goa, fina och trygga vardag vi lever i, att vi först inte alls vill, till att känna hjärtklappning och sen hinna gå igenom allt som kommer hända hundra gånger innan det händer. Oftast händer de där katastroftankarna inte alls. Jag gick på dejt igår och hann tänka både det ena och det andra innan jag klev av tunnelbanan vid Covent Garden. Men sen var det bara att köra och blev ju faktiskt en toppenkväll.

Att flytta till London med bara mig själv som sällskap var absolut en utmaning. Det är fortfarande en utmaning. Går inte en dag utan att jag vill vara tillbaka på Starbucks, gå på mina gator, komma hem till min familj och gosa med min katt. Allt det har jag ju gjort och allt det vet jag hur man gör. Allt här är nytt och därmed läskigt. Det tar i att utmana sig varje dag men fan vad jag växer. Shit, jag är grym! Älskar min skola, tycker så mycket om mina vänner här och börjar väl tycka det är helt okej att bara vara i mitt sällskap - och när väl det blir för tråkigt hör jag av mig till folk. Har lärt känna mer folk på de här månaderna än vad jag gjort under hela året.

23 November

Oj. Vilken skillnad. Så mycket som hänt och förändrats sen jag skrev ner det där. Känner mig hemma nu, hittar på saker om dagarna och har sett så mycket av London. Pizza i Camden, thrifting vid Brick Lane, promenad i Shoreditch, kritiserat konst inne på Tate modern och ölkväll i Kew. Har gått från lite ledsen till stressad över att dagarna flyger iväg för fort. Men det är kul! Har kanske något att se fram emot när jag kommer tillbaka i Januari.

Amanda and the City

SÅ! Tredje november. Livet i London är inne på sin tredje månad och jag börjar känna mig allt mer bekant med vardagen. Känner fortfarande stress över att ständigt göra saker, hitta på äventyr, dra ut på stan, träffa folk eller spendera pengar. Det sistnämnda är ingen lögn - det kostar att bo i London - oavsett om du snålar eller ej, det går inte en dag utan att jag lagt pengar på ännu en kaffe, ännu en fika eller handlar mat. Mina understryka punkter på att göra-listan är iallafall avklarade.

- Fixa NI-nummer

- Student Oyster card

- Fixa bank

- Söka jobb

Fick mitt första callback idag! Från en head chef på ett konditori i Richmond, oj så trevligt! Vi får se vad som händer med det jobbet.

Förra veckan var händelsefull. Har träffat de finaste future pastry chefs en kan tänka sig. Scheneece, Zeina och jag har gått och blivit en liten trio i skolan och spenderar de flesta håltimmar på Café Nero för laptop arbete och all annan ledig tid med att äta oss igenom Londons fikautbud.

I tisdags gjorde jag och Zeina en heldag på stan. Målet var ett besök på Harrods bakavdelning och innan dess hann vi med sightseeing, pretlunch och espresso i hennes lägenhet.

Dagen avslutades med fika på Lauderee! Supergott kaffe och krispig croissant. Är så glad att kunna sitta ner och prata med någon lika fikasugen och entreprenörsredo som jag. "All we need is an invester" "I might know a guy".

Dyrt men prisvärt - kanske. Jo!

Att sysselsätta sig i London kostar som sagt och därför gäller det att spara in på andra sätt - mat till exempel. OCH NEJ, jag menar inte att äta mindre eller hoppa över måltider och sådana dumheter nejnej. Men att köpa billiga råvaror - havregryn till exempel. Wow, vem visste att gröt både är mättande och supergott. Toppa med crunchy jordnötssmör eller sylt och du är good to go. Ett paket räcker dessutom superlänge.

Så här ser ni den ^, min pangfrukost. Gröt med soyamjölk och toppad med sylt, äpplen eller jordnötssmör (eller det som finns i skafferiet). Brukar också baka eget bröd - gott, roligt och supersnällt för plånboken.

There you go! Ett litet inslag från min vecka. Bakade även mina allra första eclairs som faktiskt blev "very good" enligt the chef. Bra vecka, roliga lektioner och nu är jag redo för nästa. Bara en månad kvar till exams nu ojojoj.